Idag ska jag träffa min allra käraste syster. Vi ska följa med Oliver på hans bowlingträning och ta en fika där.
Syrran har varit i Dublin och jag har saknat henne.
Jag sa faktiskt det till Peter i söndags;
-Idag kommer Nettan hem, jag saknar henne!
Igår ringde jag till henne och vi bestämde att vi skulle ses idag vid 17-tiden.
Jag älskar att sitta med henne över en kopp kaffe och bara prata om allt möjligt!
Hon är så bra! Har jag bekymmer är hon klok, hon ger mig bra råd, har svar på allt och får mig att tänka i andra banor, till rätt banor, även fast jag inte håller med om allt alltid, så får hon mig att tänka om.
Är jag glad, peppar hon mig ännu mer och blir glad för min skull, är jag ledsen tröstar hon och kommer vilken tid på dygnet som helst. Jag kan alltid ringa till henne!
När vi var små grälade vi nästan jämt men vi kunde också vara de allra bästa vännerna när det väl gällde.
Nu är vi bara bästa vänner, jämt och jag kan inte förstå hur vi har kunnat gräla så mycket som små.
Förlåt för att jag var en så jobbig, skrikig lillasyster som hängde på dörrhandtaget in till ditt rum så det blev snett och pekade rakt ner :)
Min syster är den ända som känner mig ända in i själen och vet exakt hur jag fungerar och hur man ska tackla mig.
Jag ser fram mot en kväll med dig, världens bästa syster!