Aj

Slog i tån sista veckan på min semester.

Aj, det gjorde ont som ni ser.

Jag skulle bara vara duktig och hämta papper åt Peter som just spillt ut olja över bordet i vadagsrummet och halkade på mitt nymoppade golv, gick ner i spagaht med stortån in under spisen och slet till.

-"Gå och ställ dig vid spisen" liksom och det gjorde jag! "Under" lite mer ordagrant.

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJJJJJ!!!, Panik!!!, BLOOOOOOOOOOOOD!!!, Svimmade!!

Var hos en sköterska på vårdcentralen dagen därpå för att titta till såret. Där satt jag med händerna för ögonen och muttrade för jag är ju sååå känslig för sår och blod, om det är på mig själv, inte annars, då är det spännade :)
Sköterskan fick hämta in min kära sambo Peter från väntrummet, för någon var ju tvungen att se hur man lägger om och sköter såret och någon var inte jag iaf :)
Jag vägrade att ens titta på vad de gjorde. Det räckte med att höra vad de pratade om för att jag skulle känna mig svimmfärdig. Hua!

Nu har den läkt men den är inte skön att beskåda. Den är helt blå-röd och hemsk och dessutom så kommer jag förmodligen att tappa nageln. Min nagel!!

Har målat tånaglarna bruna idag med ett fint lack för att kammoflera hemskheten. Blev riktigt snyggt faktiskt. Ska nog limma med Peters superlim också för jag vill juh inte tappa naglar lite här och var omkring mig.